Historisk skatt!

Vi har i Sverige en fantastisk historisk skatt som rör den svenska ridningen. Det är boken "Ridskolan eller Ridläran"  av Klas Adam Ehrengranath. Det är en bok som borde översättas (den är skriven på gammelsvenska o inte helt lätt att läsa) och komma till användning igen. Den boken representerar i många avseende rötterna till Svensk Ridning och något som vi borde ta till vara på och även delvis komma tillbaka till!

Ehrengranath är kanske mest känd för de citat som finns i gula ridhuset på Strömsholm samt sin "mekaniska häst" som fortfarande finns bevarad. Se skissen nedan. Det finns även ett Ehrengranath stipendie på Flyinge.


Här nedan följer lite info om Ehrengranath (hämtat från Wikipedia).


Klas Adam Ehrengranat, född 5 november 1781 i Stockholm, död 21 februari 1842, kallas ibland för svensk ridkonsts fader.
Under sin livstid var Ehrengranat bland annat stallmästare och chef vid Flyinge stuteri. Han skrev tre böcker, varav en om ridning: Ridskolan eller Ridläran som kom ut 1836 och som är det enda utförliga svenska verket om klassisk ridning.

Ehrengranat genomgick Uppsala akademis ridskola och en ridkurs vid Strömsholm samt fick 1797 anställning som ridpage hos Gustaf IV Adolf, men fortsatte sina studier i Uppsala till 1798. Han studerade veterinärvetenskap och anatomi med mera i Lund 1802-04 och dessutom ridkonsten i Köpenhamn till 1807. Ehrengranat, som 1800 blivit kornett vid Södra skånska kavalleriregementet, blev löjtnant och stallmästare vid regementet 1807, understallmästare hos konungen och kronprinsen Karl August 1809 samt hos Karl Johan 1810, då han tog avsked ur krigstjänsten.

1814 blev han tillförordnad chef för Flyinge och Dalby stuterier och reste samma år till Preussen för att studera stuteri- och veterinärväsendet; 1816 blev han stallmästare hos konungen och ridlärare för prins Oskar, 1817 chef för Flyinge och lärare vid dess ridskola för kavalleriofficerare. 1831 utnämndes han till hovstallmästare. 1838, när Flyinge stuteri omorganiserades fick Ehrengranat tjänstledigt från sin chefsbefattning och undervisade sedan arvprinsarna i ridning.

Ehrengranat var även författare på ridkonstens område. Han skrev bland annat Hasledens byggnad, fel och ofullkomligheter (1809), Om hästens rörelser i deras samband med ridkonsten (1818) och Ridskolan eller ridläran (1836). Inom den högre ridkonsten anses Ehrengranat vara en av de främsta i Sverige, han var dessutom en framstående veterinär samt saknade ej vetenskaplig bildning. Han var ledamot av Krigsvetenskapsakademien (1810), danska Societas fautorum rei veterinariæ (1811) och Lantbruksakademien (1822).