Arbete häst vid hand

Arbete med hästen vid hand är en underskattad träningsform! Du kan arbeta hästen från marken på ett flertal sätt:

- longering (obs! här menar jag inte runt-runt longering inspänd som man oftast ser - det är mer kilometerträning/avrastning än något annat - ytterst tveksamt om det LÄR hästen något på det sätt som det oftast görs)

- hästhanteringsövningar i repgrimma och långt grimskaft (här finns ett otal olika varianter, det viktiga tycker jag är att det är en metod som är hästvänlig, inte alla metoder är det...)

- arbete vid hand med träns (det är det jag kommer att skriva om i detta inlägg)

- tömkörning och lång tygel

Att arbeta hästen från marken med träns på fyller ett flertal funktioner. På en ung häst så handlar det om att dels lära hästen ett förhållningssätt till bettet men också lära den förstå de olika signalerna man kan göra via bettet. Att ha arbetat hästen från marken (även de andra varianterna) innan första uppsittningen underlättar inridningen något enormt. Det minimerar också skaderisken för såväl ryttare som häst.

Man brukar ibland säga att hästens mun och det förhållningssätt som man skapar till ryttarens hand är som "en blommas doft". Dvs går det snett någonstans vid inlärningen så är det väldigt svårt att
rehabilitera detta. Jag har genom åren rehabiliterat åtskilliga hästar som haft dåliga erfarenheter av bett (eller framför allt av ryttares händer) och olika "stjälptyglar". Det tar ofta VÄLDIGT lång tid att rehabilitera en sådan hästmun och tyvärr är det inte alltid som det går helt. Hästens smärtminnen från munnen/bettet/händerna sitter ibland väldigt djupt... Ibland kan det även finnas permanenta fysiska skador. Dessa hästar går dessutom ofta tillbaka till först inlärda försvarsmekanismer om något stressar dem - t.ex vid inlärning av nya saker eller om det kommer upp ryttare på dem som inte har en bra hand (vilket ofta händer när man har ridskola och alla typer av ryttare rider hästarna).

På grund av ovanstående är det därför oerhört viktigt att hästen får goda erfarenheter av bett från början, därför är inlärning av reaktioner från marken så viktiga eftersom ryttaren är närmare bettet (man håller oftast direkt i bettringen). Man kan också på ett annat sätt se/känna hästens reaktioner på bettet och hjälpgivningen.

Exakt hur man arbetar hästen från marken måste man se och sedan utföra praktiskt - inte lätt att på ett enkelt sätt förklara via text, därför gör jag inte något sådant försök denna gång. Däremot finns det några saker som man bör tänka på om man provar själv och det är att man:

- med fördel använder ett bett med parerstänger eller ett baucherbett eftersom inte dessa så lätt åker genom munnen i händelse av att hästen gapar.

- inverkar bara i bettet på en sida i taget. Antingen med helt hängande ytter tygel eller om den är lätt sträckt så försöker man att inte inverka i den. Så småningom, när man börjar jobba med t.ex sluta så ställer man dock hästen med ena tygeln och flyttar den med den andra. Den ena, den ställande är "dominant" och den flyttande blir då den "aktiva". Till att börja med är oftast en och samma tygel "dominant" (den ställande) och "aktiv" (den som "gör" något).

- håller oftast hästen direkt i bettringen för att få så nära kontakt o kort sträcka fram till bettet som möjligt

- försöker att inte inverka i hästens mungipa annat än om man vill något - detta arbete kräver därför väldig närvaro och "fingertoppskänsla" hos föraren

- undviker att ta handen i riktning bakåt! Tygeltagen tas i riktning mot hästens öra eller mot eller ifrån hästen. Tygeltag som tas uppåt (mot örat) ökar inte trycket på hästens laner (vilket ett bakåt tagande tygeltag gör) utan inverkar istället i hästens mungipa som är mindre känslig och mera flexibel än lanerna. Tryck på lanerna orsakar dessutom smärta och ofta en mottrycksreaktion från hästen.

Avspänningen i käke o tunga är ABSOLUT NÖDVÄNDIG för kommunikationen med hästmunnen och i förlängningen hästens hela kropp skall fungera optimalt. Eftersom tungan sitter fast i tungbenet och detta i sin tur påverkar såväl hästens nacke som hela framdelens muskulatur innebär en spänd tunga/käke att hela hästens framdel påverkas (och i och med det, hela hästen) negativt.

Arbete vid hand i träns (speciellt om man bara har kontakt i ena tygeln) kräver närvaro, lätt kontakt och fokusering från "ledarens" sida. När en person som är duktig på arbete från marken gör det kan det se jättelätt ut men det kräver koncentration och träning. Men, det är värt tiden och träningen - en häst väl arbetad från marken blir otroligt mycket lättare att rida!