måndag 3 juli 2017
Att vara kursarrangör...
Har under många år - både yrkesmässigt i mitt jobb åt Norrbottens RF och privat/ideellt via olika föreningar varit kursarrangör och bokat upp olika kursledare för kurser här uppe i Norrbotten. Här följer några reflektioner.
Det är väldigt svårt att vara kursarrangör - för du vet nästan aldrig hur det FAKTISKA intresset för kurser är förrän du lagt ut inbjudan. Många gånger vet du inte förrän sista anmälningsdag (för många anmäler SENT) om kursen blir full eller ej. Många kan vid förhandsförfrågan ange att man är "intresserad" eller t.o.m "mycket intresserad" men sen vid skarpt läge så anmäler man sig inte - av olika skäl...
Ovanstående har flera effekter - det ena är att om man bokar resor relativt sent (brukar ha stoppdatum på anmälan en månad innan kursen) så blir resekostnaden betydligt högre än om du i god tid kan boka resan - något som man inte törs rent ekonomiskt utan att veta att kursen verkligen blir av...
Att boka upp en kursledare innebär oftast någon form av "sista avbokningsdag" för att man skall kunna avboka utan kostnad. Vilket jag har full förståelse för - för annars kanske vederbörande står med en icke inbokad helg där de annars kunde bokat upp någon annan kurs. Vissa kursledare får man
inte boka upp utan att det följer med ett betalningsansvar - som kursarrangör vågar man oftast inte boka upp en sådan kursledare pga av det ekonomiska ansvaret - för vem skall betala om kursen inte blir av???) Personligen är jag därför mycket tacksam för de som ändå har någon form av avbokningsmöjlighet, även om detta innebär att man kanske måste lägga sista anmälningsdag något tidigare än vad man annars gjort.
Många ryttare uttrycker att "kurserna är så dyra" vilket bara tyder på att man inte vet vad saker och ting kostar (återigen kanske detta är ett "Norrbottenssyndrom" - vanan att "någon annan" betalar...?).
För vad är det som kostar?
- Ledararvode: de flesta kursledare tar idag ganska så många tusenlappar per dag i arvode - vilket de måste om de gör det vitt - vilket jag tycker man skall kräva - vanliga dagsarvoden ligger mellan 4-10 tusen. Och innan ni nu blir upprörda - fundera på vad ni själva skulle kosta er arbetsgivare per timme om ni går ut och jobbar en helg? Räkna på er timlön (före skatt) plus försäkringar, arbetsgivaravgift m m. De som är privata hästföretagare måste själva betala till sin semester, pension, egenavgifter, moms/skatt m m. De kan oftast inte heller debitera 40 timmars arbetsvecka utan är mer att jämföra med en konsult inom något område (där man betalar även viss del för "icke debiteringsbar" tid).
- Resor: de flesta kursledare vi använder i länet är tillresta från södra Sverige (inte många tränare som kan bli "profeter i sitt närområde"). Det innebär då i allmänhet flygresor + anslutningsresor till och från flygplatsen. Kan bli rätt många tusenlappar...
- Kost och logi för kursledaren. De flesta kursledare nöjer sig med enklare boende och husmanskost men det är fortfarande något som kostar och sådant som ingen enskild eller förening skall behöva stå för själva. Det skall fördelas mellan alla kursdeltagare enligt min uppfattning.
- Anläggningshyra: normalt sett behöver man en ridanläggning med ridhus för att inte vara så väderkänslig. Många kursledare accepterar dessutom inte annat. En normal anläggningshyra i vårt län är 3.000-4.000 tusen per dag. Är det föreningen som själva arrangerar kursen subventionerar de oftast hela eller delar av anläggningshyran (eller att ryttarna får betala en symbolisk summa som t.ex 50-100 kr) - är det däremot en förening utan anläggning eller privatperson som arrangerar kursen så får man oftast betala fullt ordinarie pris - dvs 6-8 tusen per helg.
- Uppstallning: vid de allra flesta kurser behövs någon form av uppstallning - dag eller natt. Även detta kostar extra - ofta 100-200 kr/dygn.
Som ni säkert förstår så drar ovanstående ihop till rätt stora summor för en helgkurs och "någon" måste vara villig att betala detta för att kurser skall bli av... Dessutom - skall kurskostnaderna delas på 8 st dressyrryttare/dag (vilket är ett vanligt maxantal elever för en dressyrtränare) blir det ännu kostsammare/person. På hoppkurser där man kanske kan trycka in 5-6 ryttare per grupp och kanske 4-5 grupper per dag är det betydligt enklare att komma ner till "billiga" kursavgifter. Ett annat sätt är att faktiskt ta ut en kursavgift för markdeltagande för att förbättra ekonomin på kursen - det är dock väldigt osäkert att budgetera med eftersom man aldrig vet om kursen drar 2 eller 22 markdeltagare. Ibland ingen... Många tycker även att "varför skall man betala för att titta på?" Ja, kanske helt enkelt för att man kan få en hel del tips till egen ridning genom att titta på! Varför skall man förutsätta att man skall få dessa tips gratis? Är det gratis får man istället se det som en bonus och kostar det en slant får man helt enkelt göra bedömningen "är jag tillräckligt intresserad för att betala markdeltagaravgiften?"
Så - innan ni säger igen att "kursen/kurserna är så dyra" - tänk en gång till! Kursavgifterna kan mycket väl vara "för mycket pengar" för den enskilde men det är något helt annat. Man kan inte heller förvänta sig att någon annan skall subventionera ens fritidsintresse och kursande - oavsett om det sedan är en privatperson (har hört talas om privatpersoner som gått in och betalat stora underskott på kurser från egen ficka), förening (vilket är VÄLDIGT vanligt - undrar om ridskoleeleven får samma subvention som privatryttaren?), distrikt eller annan.
Ps! Se till att bara anlita "vita" tränare - oavsett om det gäller din vanliga veckotränare eller om det gäller en kurshelg! Allt annat rycker undan mattan för de som faktiskt försöker försörja sig som hästföretagare genom osund konkurrens. Dessutom är min erfarenhet är att många svarttränare nästan tar lika mycket betalt som den som gör det vitt, vilket är dubbelt ruttet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar