Utgångspunkten anser jag bör vara de "Fem friheterna". Läs mer om dessa här - https://hastsverige.se/om-hastar/hastens-valfard-2/ De bör vara grundplåten för allt man gör för/mot och med hästarna.
Uppfyller då alla delar av hästvärlden ovanstående? Det korta svaret är nej, och det finns många skäl till det.
Ett av skälen är att normer och acceptans av vissa företeelser över tid förändras.
Det finns även olika delar av hästvärlden som brottas med delvis olika typer av problem där det som pågår inom tävlingsvärlden är en typ av problem, det som händer inom hobbyvärlden en delvis annan typ av problem. Förändringar tar tid och man får hoppas på små steg i rätt riktning. Har skrivit om det i ett annat inlägg - "Om jag får drömma"
Något som även försvårar ekvationen är att man inte kan förneka att hästsporten (alla dess delar) omsätter ENORMA pengar. Allt ifrån försäljning av utrustning, hästar, tjänster, tävlingar, spel, sponsorer osv, osv. Det gör att förändringsviljan till hästens fördel inte är så hög. Finns alltid människor som sätter pengar, makt och framgång före hästens väl vid skarpt läge. Oavsett hur mycket man försäkrar att man "älskar" sin(a) häst(ar).
Vad jag INTE tror kommer att ske inom överskådlig tid är:
- att tävling med djur förbjuds. Detta kanske kommer att ske på riktigt lång sikt men åtskilliga år framöver kommer det att fortsätta. Det finns alltför starka krafter (inte minst ekonomiska) som vill ha det så. Vad man istället kan hoppas på är att hästsportorganisationerna inför fler regler och framför allt bedömningar som gör tävlandet mera hästvänligt och etiskt.
- att bett slutar användas. Människan har använt bett till hästar under tusentals år så det är inte realistiskt att tro att bettanvändning kommer att försvinna närmaste årtiondena (kanske aldrig). Vad som är viktigt där är istället att öka utbildningsinsatserna så att ryttare förstår effekterna av bett och därför kan använda dem, och annan utrustning på ett sätt som inte orsakar skador i hästars munnar. För även OM bett kan orsaka skador (och även väldigt ofta gör det) så innebär INTE bett per automatik att hästen får skador i munnen.
- att alla hästar kommer att gå i lösdrift. Även här kommer förändring att ta tid, speciellt globalt sett. Dagens utfasning av spiltor i Sverige är ett första steg. Att lagstifta om att ALLA hästar skall gå i hage vore även det ett stort steg framåt eftersom i dagens lagstiftning inte det finns. I Sverige finns det idag fortfarande hästar som inte alls är ute i hage, alternativt ytterst begränsat. Många hästar går även (om de är ute) i små hagar en och en utan social kontakt. Utomlands är de problemen ofta ännu större. Antalet lösdrifter har ökat drastiskt senaste 5-10 års perioden i Sverige. Förhoppningsvis kommer den ökningen av BRA lösdrifter fortsätta i samma takt eller snabbare.
- att alla hästar kommer att gå barfota. Detta av en mängd skäl, inte minst det faktum att människan under lång tid inte har avlat på funktionella, bra hovar. Det har inte varit prioritet inom hästvärlden. Om man då vill kunna använda sina hästar kanske skor är det minst dåliga alternativet som ges. Avvägningen mellan att ha hästen barfota eller kunna använda den, blir till skoningens fördel. Jag tror därför att generell barfotagång kommer att dröja.
- att människan helt slutar använda hästar på olika sätt, för nöje, tävling, som arbetskamrater osv. Hobbyhästar, ridskolehästar, tävlingshästar, arbetshästar m m. Människan har i årtusenden haft hästen nära sig så tro att vi skulle sluta använda oss av hästar tror jag är en utopi. Vad man här kan hoppas på är att kunskapen om inlärningsteorier, hur hästar fungerar mentalt/fysiskt osv får en större spridning inom alla delar av hästvärlden oavsett hur vi använder hästen.
Vill man påverka hästvälfärden i Sverige anser jag att vissa saker är viktiga(st) att påverka (inte nödvändigtvis i nedanstående ordning):
- Tävlingssporten (eftersom vad som elitryttarna gör/inte gör skapar normer för många andra ryttare på alla nivåer)
- Ridlärare/tränare eftersom de har störst påverkan på framtida generationers ryttare
- Svenska Ridsportförbundet eftersom de styr såväl mycket av den nationella tävlingsverksamheterna och reglerna därtill som utbildningen av ridlärare och tränare.
- "vanliga hobbyryttare" - eftersom de genom "konsumentkraft" kan påverka de övriga delarna i hästvärlden samt genom ökad kunskap kan de göra smarta val (ur hästarnas synvinkel).
Vi som startade föreningen EquiEthics har som huvudsyfte att försöka påverka hästsporten i positiv riktning via ovanstående uppräknade personer/organisationer. Förändringsarbete tar TID och även små steg är steg...
Det finns även en stor "snegla-åt-sidan-effekt" i världen. Det är den som jag tror vi börjar se allt mer av inom hästsporten. Dvs de flesta människor finner det lugnast och enklast att "följa strömmen" - man kollar in vad människor i ens närhet och i offentligheten tycker om saker och sedan följer man med i den strömmen. Från början kanske bara ett fåtal törs/vågar/vill ha en avvikande åsikt öppet/offentligt, men ju fler som uttrycker denna desto fler byter ståndpunkt öppet. Det blir lite som en så som sakta söker sig en ny strömfåra - till att börja med är det bara några enstaka droppar, men till slut har kanske hela ån bytt riktning...
Att våga utmana sina egna valda sanningar och diskutera med andra (såväl de som har liknande tankar som en själv som de som har en helt avvikande åsikt) är viktig del i ovanstående process. Vi behöver inte alltid vara helt överens i alla lägen, men vi måste våga ifrågasätta dogmer som finns inom hästvärlden.
Något som även försvårar ekvationen är att man inte kan förneka att hästsporten (alla dess delar) omsätter ENORMA pengar. Allt ifrån försäljning av utrustning, hästar, tjänster, tävlingar, spel, sponsorer osv, osv. Det gör att förändringsviljan till hästens fördel inte är så hög. Finns alltid människor som sätter pengar, makt och framgång före hästens väl vid skarpt läge. Oavsett hur mycket man försäkrar att man "älskar" sin(a) häst(ar).
Vad jag INTE tror kommer att ske inom överskådlig tid är:
- att tävling med djur förbjuds. Detta kanske kommer att ske på riktigt lång sikt men åtskilliga år framöver kommer det att fortsätta. Det finns alltför starka krafter (inte minst ekonomiska) som vill ha det så. Vad man istället kan hoppas på är att hästsportorganisationerna inför fler regler och framför allt bedömningar som gör tävlandet mera hästvänligt och etiskt.
- att bett slutar användas. Människan har använt bett till hästar under tusentals år så det är inte realistiskt att tro att bettanvändning kommer att försvinna närmaste årtiondena (kanske aldrig). Vad som är viktigt där är istället att öka utbildningsinsatserna så att ryttare förstår effekterna av bett och därför kan använda dem, och annan utrustning på ett sätt som inte orsakar skador i hästars munnar. För även OM bett kan orsaka skador (och även väldigt ofta gör det) så innebär INTE bett per automatik att hästen får skador i munnen.
- att alla hästar kommer att gå i lösdrift. Även här kommer förändring att ta tid, speciellt globalt sett. Dagens utfasning av spiltor i Sverige är ett första steg. Att lagstifta om att ALLA hästar skall gå i hage vore även det ett stort steg framåt eftersom i dagens lagstiftning inte det finns. I Sverige finns det idag fortfarande hästar som inte alls är ute i hage, alternativt ytterst begränsat. Många hästar går även (om de är ute) i små hagar en och en utan social kontakt. Utomlands är de problemen ofta ännu större. Antalet lösdrifter har ökat drastiskt senaste 5-10 års perioden i Sverige. Förhoppningsvis kommer den ökningen av BRA lösdrifter fortsätta i samma takt eller snabbare.
- att alla hästar kommer att gå barfota. Detta av en mängd skäl, inte minst det faktum att människan under lång tid inte har avlat på funktionella, bra hovar. Det har inte varit prioritet inom hästvärlden. Om man då vill kunna använda sina hästar kanske skor är det minst dåliga alternativet som ges. Avvägningen mellan att ha hästen barfota eller kunna använda den, blir till skoningens fördel. Jag tror därför att generell barfotagång kommer att dröja.
- att människan helt slutar använda hästar på olika sätt, för nöje, tävling, som arbetskamrater osv. Hobbyhästar, ridskolehästar, tävlingshästar, arbetshästar m m. Människan har i årtusenden haft hästen nära sig så tro att vi skulle sluta använda oss av hästar tror jag är en utopi. Vad man här kan hoppas på är att kunskapen om inlärningsteorier, hur hästar fungerar mentalt/fysiskt osv får en större spridning inom alla delar av hästvärlden oavsett hur vi använder hästen.
Vill man påverka hästvälfärden i Sverige anser jag att vissa saker är viktiga(st) att påverka (inte nödvändigtvis i nedanstående ordning):
- Tävlingssporten (eftersom vad som elitryttarna gör/inte gör skapar normer för många andra ryttare på alla nivåer)
- Ridlärare/tränare eftersom de har störst påverkan på framtida generationers ryttare
- Svenska Ridsportförbundet eftersom de styr såväl mycket av den nationella tävlingsverksamheterna och reglerna därtill som utbildningen av ridlärare och tränare.
- "vanliga hobbyryttare" - eftersom de genom "konsumentkraft" kan påverka de övriga delarna i hästvärlden samt genom ökad kunskap kan de göra smarta val (ur hästarnas synvinkel).
Vi som startade föreningen EquiEthics har som huvudsyfte att försöka påverka hästsporten i positiv riktning via ovanstående uppräknade personer/organisationer. Förändringsarbete tar TID och även små steg är steg...
Det finns även en stor "snegla-åt-sidan-effekt" i världen. Det är den som jag tror vi börjar se allt mer av inom hästsporten. Dvs de flesta människor finner det lugnast och enklast att "följa strömmen" - man kollar in vad människor i ens närhet och i offentligheten tycker om saker och sedan följer man med i den strömmen. Från början kanske bara ett fåtal törs/vågar/vill ha en avvikande åsikt öppet/offentligt, men ju fler som uttrycker denna desto fler byter ståndpunkt öppet. Det blir lite som en så som sakta söker sig en ny strömfåra - till att börja med är det bara några enstaka droppar, men till slut har kanske hela ån bytt riktning...
Att våga utmana sina egna valda sanningar och diskutera med andra (såväl de som har liknande tankar som en själv som de som har en helt avvikande åsikt) är viktig del i ovanstående process. Vi behöver inte alltid vara helt överens i alla lägen, men vi måste våga ifrågasätta dogmer som finns inom hästvärlden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar