Seminarium om hästvälfärd och djurskydd den 22 september 2022

Ovanstående dag hände något som jag skulle kalla unikt (hittills åtminstone). Då hade SCAW https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/nationellt-centrum-for-djurvalfard/  bjudit in till ett seminarium om hästvälfärd. Vad som var unikt (enligt mig) var att det för första gången (vad jag vet) var inbjudet människor av en mängd olika bakgrund - veterinärer, forskare, ryttare, alternativbehandlare, försäkringsbolag, skolor, etologer, ridlärare, tränare, domare/överdomare, såväl anställda som ideella funktionärer från SvRF mfl.

Vad som även var unikt var att för en gångs skull diskuterades även "elefanterna i rummet", dvs hur vi rider/använder våra hästar. Senaste tiden har de fem domänerna börjat diskuterats allt mer men den femte domänen (dvs hästens mentala mående) brukar oftast bara beröras som hastigast i förbifarten. Det är en het potatis som inte så många vågar börja peta på. Men denna dag var just hur vi använder våra hästar i fokus. Några av initiativtagarna var veterinär Sara Nyman och hästutbildaren Anders Eriksson.

Programmet var i korta dag som följer:

Vart var vi och var har vi kommit? (Sara Nyman, leg vet, VMD och Anders Eriksson, hästutbildare). De visade bilder och berättade lite om ridsportens historia i Sverige och vad som skett de senaste 20-30 åren. De visade bl.a bilder på hästmunnar, forskning på tygel"kontakt" och vad en för mycket kontakt innebär för hästen m m.

 

 

 

Rätt arbete för hållbarhet (Anne Haglund, leg vet och specialistkompetens i hästens sjukdomar; Pernilla Stenfeldt, leg sjukgymnast och specialist i veterinär fysioterapi). De visade på faktorer som påverkar hästens hållbarhet, hästars "kompensationsmönster" = att klara sig trots att förutsättningarna inte finns, hur musklerna är uppbyggda (stabiliserande och dynamiska), hur nacke, hals, bröst o ländrygg fungerar och hur form påverkar hållbarheten. Att mycket av den form vi ser i dag på tävling och på ridbanor INTE är förenligt med god hästvälfärd och hälsa.

 

 

 

 

 

En dressyrdomares perspektiv (Leif Törnblad, dressyrdomare FEI 5*). Han berättade om vad han tyckte domarkåren och FEI gjort/gör för att stärka hästvälfärden. Han visade även några korta filmer på hästar i olika utbildningsnivå från unghäst till högre utbildad häst. Dessa filmer blev mycket ifrågasatta eftersom de i princip visade exempel på form och ridning som tidigare föreläsare hade slagit fast ej var förenligt med god hästvälfärd. Dvs genomgående bakom lod, ibland gapande, i vissa fall djupa och med mer eller mindre korta halsar. Min reflektion är att filmerna visade vad som idag av många anses som lätt, mjuk och riktig ridning men som alltså inte är förenligt med god hästhälsa enligt forskningen. Törnblad kommenterade även att ridningen skulle vara med "lätt hand" och då nämnde han 1,5 kg tryck (med anledning att den tidigare presenterade forskningen hade konstaterat att ett tryck på 8-10 kg är vanligt förekommande.) Tyvärr fanns inte tid att ha någon längre diskussion om ovanstående, men det var en av de gånger det "brände till" under dagen.

Hästvälfärdsrådet - där forskning möter praktisk erfarenhet (Göran Dalin, ordförande HVR, SvRF). Göran presenterade HVRs roll och en del om dess arbete, bl.a "muntrappan". Han berättade även om att han presenterat SvRFs arbete i samband med ISES konferens i England i år. Även att man internt i SvRF nyss gjort en genomlysning av all verksamhet och utbildningsmaterial m m inom SvRF som skall resultera i en handlingsplan i organisationen för att implementera de fem domänerna i all verksamhet. Min förhoppning är att ovanstående arbete skall resultera i ökad transparens inom förbundet och tydliga, konkreta åtgärder för att öka hästvälfärden på våra ridskolor och tävlingsbanor (på ALLA nivåer). Göran pratade även om att SvRF inte gör någon "welfarewashing" (se bild).

 

Why dressage is the only Olympic sport to not have a judging revolotion (Dr Andrew McLean, PhD, CEO, Equitation Science International = ESI). Andrew pratade om vilka bekymmer som finns inom sporten, hur den "gamla" utbildningskalan ser ut och innebär och som enligt hans uppfattning borde bytas ut till en ny (verklig) skala där man hela tiden dömer efter hur väl hästen följer bl.a  inlärningsprinciperna och uppvisar konfliktbeteenden något som enligt honom inte är fallet idag. Han anser även att bedömningarna och domarna "måste förflytta sig till 2000-talet"

 

 

 

 

 

 

 

Hästvälfärd i Europa - vad händer utanför Sverige? (Anette Graf, leg vet och specialistkompetens i hästen sjukdomar och styrelseledamot i FEEVA) Underrubriken för FEEVA är "varje häst räknas" och är en internationell organisation för veterinärer som arbetar för hästvälfärd i Europa. Hon visade även bl.a bilder på munskador och deras "position papers" dvs riktlinjer för olika saker som rör häst (ex riktlinjer för veterinärer vid avlivning).

 

Vart ska vi? Här kom Sara Nyman och Anders Eriksson tillbaka för att starta upp den senare diskussionen kring "hur ska vi förändra utvecklingen?", "den goda viljan finns", "inga nya frågor - vi måste använda den forskning och evidens för att komma vidare - att våga prata om "elefanten i rummet", "hur bedöms hästars konfliktbeteenden av tränare, dressyrdomare och veterinärer?" När det gällde det sistnämnda så visade Sara en forskning gjord där domare och tränare fick se och bedöma hästar. Det visade sig att det fanns stora skillnader i hur man beskrev hästarnas beteenden. 

 

 

 

 

Som avslutning på dagen så blev det så en frågestund och förslag på hur vi kan gå vidare. Här nedan något av det som framkom:

• Behov av gemensam vision – ett gemensam mål om vart vi vill nå, gärna med delmål som går att följa på vägen.
• Implementering av befintlig forskning och evidensbaserad kunskap
• Anpassning till hästen – inte hästen som ska anpassa sig till människan. Positiv välfärd.
• Inte tappa det vi redan har. T ex kan etologisk kunskap på väg att försvinna från gymnasieutbildningen inom häst (?)
• Behov av ökat samarbete med forskningen
• Behov av kartläggning av vilka initiativ inom hästvälfärd och utbildning/information som finns
• Behov av utökat samarbete mellan hästsportens olika grenar.
• Behov av ökad kunskap om och förståelse för vad en häst är. Läsa häst.
• Behov av ökad kunskap om träning av hästar (inlärningsteori etc) hos ridlärare och tränare.
• Behov av ökad kunskap om rörelsemekanik/biomekanik. Hur ser det ut på hästutbildningarna? Hippolog vs beridarprogram.
• Flera yrkesgrupper, inte bara de som är direkt involverade i hästsporten.
• Behov av utbyte mellan olika grupper för att det inte ska bli motsättningar, t ex domare och veterinärer. Behöver förstå varandra.
• Länsstyrelsen – offentlig kontroll men även informationsspridning
• Hur kan ryttarnas kontakt med klubbarna förbättras?
• Hur organisera de som inte är organiserade? Hur når vi dem?
• Hur kan mottagarna ta emot kunskap?
• Hur lär vi människor att rida (unga som seniora)?
• Vad är ridskolans roll? Ridskola vs. ”hästskola”. Utbildning av föräldrar?
• Hur sprida kunskap till den vanliga hästägaren ”gemene man”? (Hästsverige, World Horse Welfare mfl.)  
• Hur bör bilder användas? Man behöver akta sig för censur – men däremot kanske bilder kan behöva förklaras. Viktigt att bra bilder används i marknadsföring. I nyhetsrapportering är saken en annan.
• Sammanställning av data från FB – behövs det mer? Kan det kopplas till information i TDB? Statistik är viktigt.

Vad händer nu då? Det pågår som sagt en hel del arbete med hästvälfärd hos olika aktörer/organisationer. Det är många på bollen, vilket är jättebra och en fantastisk utgångspunkt!

SCAW kommer nu titta på formerna för en samverkansgrupp och hur en sådan kan komma att se ut, både själva gruppen i sig, men också sådant som en referensgrupp och vidare arbetsgrupper där olika aktörer kommer behöva samverka i olika frågor, med utgångspunkt i vad som togs upp under seminariet. Fortsatt steg i detta kommer tas under hösten.