söndag 25 augusti 2024

Att vara hästägare, ryttare och människa


Som vanligt är detta ett inlägg som påbörjades för ett bra tag sedan och först nu publiceras, därav noterna i slutet av texten.

Jag har haft egna hästar sedan 1973 - alltså 51 år i år - över ett halvt sekel. Jag har dessutom sedan 1976 arbetat yrkesmässigt med hästar. Först som stallskötare/ridinstruktör och sedan som ridskolechef på tre ideella ridskolor innan jag under 20 års tid hade egen ridskola hemma på gården. Ridskoletiden är numera förbi men jag har fortfarande en del elever. Man kan med andra ord säga att hästar har varit och är en stor del av mitt liv.

Hästarna har varit och är mina främsta lärare. Jag har en stark tro att alla, såväl djur som människor kommer in i våra liv av en orsak. De kommer för att lära oss något, om dem och om oss själva. Ibland vet man inte förrän (ibland långt) efteråt vad lärdomen är för något.

Jag har och kommer säkert även i fortsättningen göra missbedömningar och fel som i backspegeln inte var så klokt och som drabbat hästarna på olika sätt. Det enda man kan göra i efterhand är försöka att inte göra samma fel igen.

Det är alltid våra djur som får betala för våra brister och okunskap. Därför anser jag att det är min plikt att alltid försöka lära mer och vara öppen för det faktum att ibland kan det jag trott varit rätt inte är det. Hästforskningen har dessutom gått mycket framåt de senaste åren så mycket av det som ansågs som "sanningar" för 20-30 år sedan är det inte längre idag. Vi vet idag mycket mer om hur hästar fungerar (och inte) även om vi fortfarande vet alltför lite om hästens upplevelse av det vi gör med och mot dem.

Alla (i allra högsta grad även jag) har gjort felaktigheter och misstag under sina år bland hästarna. T.ex i min ungdom så hade jag extremt eldfängt humör som tyvärr mina djur ibland fick betala för. Jag har även gjort andra misstag som djuren även där fått betala priset för, oftast pga ren och skär okunnighet och inkompetens. 

Men något jag INTE gjort är att systematiskt använda system som är oetiska, vilket tyvärr är rätt vanligt idag - i alla ridgrenar men där det inom vissa grenar är mer frekvent och vanligt. Ingen nämnd eftersom det finns överallt inom hästvärlden. Tekniker och synsätt som mer eller mindre totalt blundar för hur hästen kan tänkas uppleva det den utsätts för. Ryttare och tränare som försvarar sitt sätt att rida och träna trots att många andra inom hästvärlden ser fysiska/psykiska övergrepp, biomekaniska felaktigheter, inlärd hjälplöshet m m. Skall hästsporten ha en chans på sikt så MÅSTE dessa metoder rensas bort - så fort som det bara är möjligt. Något som är lättare sagt än gjort både pga de pengar o den makt som är inblandade men även för att många försvarar dessa metoder och inte ser några problem med dem. Jag tror aldrig att sporten själv kommer att rensa bort ovanstående utan enda chansen att detta görs är om allmänheten och myndigheter sätter ner foten...

Tillagd not (240725): senaste veckans avslöjande om Charlotte Dujardin (en video som visar henne slå en häst 24 gånger under 1min med en longeringspiska), vars konsekvens blivit att hon får sex månaders avstängning under utredningen (enligt mig alltför kort avstängning, förhoppningsvis blir den längre när utredningen är klar) och inte får delta i årets OS i Paris, har gjort ovanstående text än mer aktuell. Den visar dessutom (återigen) på det ENORMA systemfelen som finns inom hästvärlden. Systemfel som gör att våld mot hästar normaliseras på olika sätt. Dujardin är dessutom på inget sätt unik eller ett undantag, snarare ett alltför vanligt exempel. Så skulle inte förvåna mig om detta ärenden gör att pandoras ask öppnar sig och alltfler exempel kommer att bli offentliga. 

Personligen tror jag tyvärr att det är ytterst få ryttare i dagens högsta elit som INTE skulle kunna avslöjas för liknande händelser - helt enkelt för att det har varit det som krävts för att nå världseliten (tyvärr). Har man tävlande/framgång som högsta mål med hästägandet så gör många det som krävs för att nå toppen, oavsett vad det kostar hästen. Vet man vad man skall titta efter så finns det så många signaler på hur hästar har tränats även om själva uppvisningen för ögat, vid en snabb titt, kan se bra/ok ut. Såväl rörelsestörningar som konflikt- och smärtsignaler och hur hästen är musklad (eller inte). Det tragiska är att många domare, funktionärer eller stora delar av publiken varken kan eller vill se dessa signaler. Därför fortsätter våldet. Den här onda spiralen MÅSTE få ett slut. Jag ser med bävan fram emot årets OS - vilka fler skandaler kommer att avslöjas? Vilka ryttare kommer att få byxorna neddragna?

not 2 (240814): Nu vet vi resultatet av OS - bilder o videos med blå tungor, korta halsar och rörelsestörda hästar har fortsatt avslöjas (finns en del riktigt bra ritter, men de finns inte bland tätryttarna resultatmässigt, för de har inte fått ordentligt betalt för sin ridning) - fem ryttare har blivit kallade till FEI för "förhör" och "smäll på fingrarna". Det har inte offentliggjorts vilka ryttare, men man kan i alla fall gissa några namn. Om det inte är så att FEI sin vana trogen INTE rör de som är i absoluta eliten utan siktar in sig på de som är längre ner i rankingen, för att ge sken av att man agerar på allvar. Artiklar om vad som händer hästarna inom elitsporten har fortsatt komma, mest i medier som inte är hästsportmedia. Allmänheten har blivit mer och mer upplyst om vad som är den mörka baksidan av sporten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar