Många gånger hör man ryttare som köpt hästar via sin tränare uttala omdömen som "han/hon e så hygglig - han/hon har hjälpt mig att hitta en häst som verkligen passar mig" eller "min tränare har hittat mig en häst som han/hon tror skall passa mig som handen i handsken" och ofta med tillägget "till ett jättebra pris"....
Ovanstående KAN ju mkt väl vara sant men det kan oxå ha en annan sida - dvs att tränaren antingen har kursat eleven en häst som är inköpt billigt och sedan sålt dyrt till en elev som litar på tränarens goda vilja och omdöme. Eller att hästens säljs med en rejäl provision till tränaren för att denne förmedlat affären! Speciellt det senare är VÄLDIGT vanligt men mycket sällan öppet deklarerat.
Den stora frågan är då - var ligger tränarens egentliga syfte - är det att tjäna så mkt pengar som möjligt eller är det att verkligen hjälpa eleven??? KAN ju vara både och men frågan är vad som väger tyngst?
Jag har många gånger sett ryttare köpa hästar (via sin tränare) där man såväl betalt ett överpris som ibland gjort helt felaktiga köp. Hästar som inte varit ok veterinärt, haft beteendeproblem, inte haft den utbildningsståndpunkt som utlovats osv. Listan kan göras lång...
Man kan ju naturligtvis råka ut för ovanstående även om ingen tränare är inblandad :-) Men, man bör nog fundera på "vems ärenden" tränaren går om han/hon försöker förmedla/sälja en häst till en...
(Naturligtvis finns det även exempel på mycket lyckade köp där hästen passat ryttaren utmärkt och det hela har utfallit till belåtenhet för alla inblandade men ovanstående scenario är långt ifrån ovanligt!)
En reflektion från en med mångårig erfarenhet som sett/hört det mesta genom åren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar