Varför älskar hästar (en del av) oss?

Överskriften till detta är en aning ironisk :-) Vill inte påskina att just jag (vilket man kanske kan få för sig när man läser rubriken) gör anspråk på att vara någon som hästar älskar utan rubriken syftar istället på att vissa människor får en speciell kontakt med sina djur - hästar eller andra...

Ibland har jag frågat elever "Vad med din häst är det du älskar?" Man brukar då få rätt många svar: "Den förstår hur jag känner mig!", "Den luktar så gott!", "Den hoppar så bra!", "Det är så roligt när jag vinner!" - ja, ni förstår kanske, svaren brukar variera från prestationskopplade till mera personligt kopplade svar.

Om man sedan frågar samma hästmänniska "Vad med dig älskar din häst?" brukar oftast personens panna rynkas i funderingar. Inte många kan komma på något svar på detta...

Älskar din häst dig? Tycker den ens om dig?

Vad är det då som gör att vissa hästar verkar "älska" sina människor? Ja, som så många andra relationer så bygger det på en pågående process med en annan levande varelse där tillit, respekt, trygghet, komfort och "humor" (lek) är viktiga ingredienser.

Tillit
är grundplåten för en god relation. Finns inte tillit till den andra varelsen så finns inte mycket annat av värde heller. Tillit till dig innebär för en häst att den absolut kan lita på att du inte äventyrar dess överlevnad på något sätt! Oavsett om det är med något redskap eller med din egen kropp (vid ridning). När vi orsakar smärta hos hästen (oavsett om vi är medvetna om den eller ej och oavsett om den är avsiktlig eller ej) förstår inte hästen och börjar tappa tilliten till oss. Som bytesdjur så uppfattar hästen i stort saker i tillvaron som livshotande eller inte :-). Hästar kan uppfatta ett för starkt "tryck" från vår sida (fysiskt eller psykiskt) vid fel tillfälle som ett hot mot livet. Varje sådant tillfälle gör relationen oss emellan svagare...

Respekt
Efter att tillit etablerats är det så dags för nästa steg i relationen, respekt. Ett uttryck som ofta missuppfattas och även missbrukas. Respekt har inget med hot om eller verkställande av våld. För att kunna få respekt från en annan varelse måste vi istället vara rättvisa och "justa". Detta handlar i stor utsträckning om att sätta ramarna för relationen och även vara konsekvent. T.ex om du vill att din häst inte skall "trampa över dig" utan hålla en viss fysisk distans till dig måste du lära den vart gränserna går och dessutom vara konsekvent i din begäran. Inte tillåta det vid vissa tillfällen och inte vid andra... Hästen kan inte skilja på situationen utan blir bara förvirrad om den vid vissa tillfällen blir tillrättavisad och vid andra inte. (Är det någon fler än jag som tycker det finns paralleller mellan detta o barnuppfostran? :-)) Hästen finner trygghet i att spelreglerna är konsekventa. Människan blir förutsägbar och hästen vet hur den förväntas reagera på vissa signaler o situationer.

Hästar kan av ovanstående skäl också bli oroliga av en förväntad smärta (t.ex vid ridning). Hästar kan av dessa skäl välja att inte vara kvar hos människan ifall de inte måste.

Den häst som är den verkliga "bossen" i hagen är alltid konsekvent och rättvis i sina reaktioner - kort sagt förutsägbar. Den hästen har auktoritet utan att vara "terroristledare". En riktig ledarhäst BEHÖVER INTE vara våldsam utan det räcker med en blick, ett bakåtstruket öra eller ett lyftet ben... De andra hästarna söker gärna den hästens närvaro. Ingen häst (eller människa) reagerar väl på våld. Skälet till att hästar "älskar" denna ledarhäst leder oss till nästa ord...

Säkerhet
Hästar älskar en god naturlig ledare som tillhandahåller säkerhet för flocken (det kan vara häst+människa) genom gott omdöme, konsekvens i förväntat beteende ("fairness"), tillhandahållande av säkra livsmiljöer, mat o vatten. Som exempel - kan du skicka in din häst i transporten (eller över något potentiellt skrämmande)? Kan hästen tänka i situationen = lita på DITT omdöme, och göra det skrämmande istället för att gå på sin instinkt (vilket kanske är undvika eller fly)?

"Bekvämlighet"
Hästen söker alltid "lättaste utvägen" dvs någon form av belöning eller avsaknad av tryck. Dvs om man begär något av hästen är bästa belöning att "trycket" försvinner så snart hästen gjort det den ska. För att hästen skall förstå konceptet måste kanske till att börja med trycket lätta så snart hästen rör sig i rätt riktning. På så sätt kommer hästen snart att göra som du vill med minsta möjliga signal... Hästen lär sig också att du är förutsägbar och går att lita på (se ovan).

Till sist - glädje!
Den sista ingrediensen för att få en bra relation med din häst är att ha kul! När tydliga regler för relationen är klara ser hästen dig förhoppningsvis inte som ett hot utan som en kompanjon. Då kan du också utveckla relationen genom att ha kul med hästen - det kan vara allt ifrån agility, frihetsdressyr, "busande" i terrängen till mycket mer. Utmana din häst med nya utmaningar, belöna varje försök i rätt riktning och uppmuntra hästens "tänkande". Din häst kommer att älska att leka med dig. Var dock noga med att inte de grundläggande reglerna för er relation inte överskrids. :-)

ps. en liten "varning" här - många gånger ser man ryttare som t.ex lärt hästen stegra på kommando (från marken eller till häst). Om man inte riktigt vet hur hästar fungerar kan detta vara mycket farligt. Otroligt många hästar börjar använda stegringen "i tid o otid" så fort den inte vill eller förstår vad som krävs av den. Lära en häst stegra är ingen konst - konsten är istället att lära den göra det ENDAST på handhavarens kommando. Samma saker gäller även andra "tricks"....

Det finns t.ex gott om hästar som har lärt sig ex piaff el spansk skritt som sen tar till det så fort den blir förvirrad, spänd eller rädd. Den väntar alltså inte på ryttarens signal...

 

Nu finns det säkert flera läsare som tänker - vad svamlar hon om? Sammanfattningsvis tycker jag hästhantering mycket handlar om vilken grundinställning man har till hästen? Är det viktigaste dominans och aggression så låter antagligen ovanstående "mesigt". Min uppfattning är dock "what you give is what you get" eller "pay it forward" för att använda några engelska uttryck. Dvs vad du gör får du tillbaka... En del tycker säkert också att "det är viktigt att JAG alltid är ledare & att det är jag som bestämmer" och "missförstå mig rätt" - det tycker jag också! Frågan är istället vilken typ av ledare vill jag vara och hur jag kommer dit?? Det betyder absolut inte att man ska vara "mesig" och låta hästen göra som den vill - det handlar istället om ömsesidig respekt och tydliga gränser.