 |
| "Skit är gott! Fyrtio biljarder flugor kan inte ha fel..." |
Idag diskuteras alltmer sättet vi hanterar och umgås med hästar. Allt ifrån att hästen i alla lägen bara ska göra det som den vill och när den vill (och t.o.m kanske helt släppas fri från mänsklig kontakt) till den andra ytterligheten där hästen alltid o omedelbart skall lyda och enbart är till som ett redskap för oss människor...
Börjar man på allvar fundera på alla de frågor som dyker upp kring vad vi tar oss för rättigheter vid vår användning av hästar så dyker det upp högst besvärliga frågor som inte har några enkla svar...
Som forskaren Iris Bergmann, som forskat kring "Hållbar hästhållning" främst inom galoppsporten (men det gäller även andra delar av hästsporten) kommit fram till, så är det inte främst vetenskapliga grunder som avgör vilket ställningstagande vi som enskilda personer gör, när det gäller vad vi tycker
är ok att göra med och mot hästar, utan det är vilka värderingar och tankestil vi har. Här är en mycket intressant video med Iris som tar upp en del frågor kring ovanstående (visserligen om och kring galoppindustrin men det är applicerbart på även andra delar av hästvärlden).
Vi formas av den tankestil och miljö vi kommer in i hästsporten via, av de människor och mentorer/tränare/ridlärare mfl vi har under vår tid med hästar. Oftast är vi inte ens medvetna om att vi HAR en viss tankestil innan vi eventuellt möter en människa som har en annan syn och tankestil kring hästar och dess användning.
Vi gör (oftast) som andra i vår närhet gör:
- Människor tar reda på vad som är "korrekt uppfattning" eller beteende genom att ta reda på vad andra människor gör eller tycker...
- Vi uppfattar ofta ett beteende i en viss situation som korrekt om vi ser andra människor vi beundrar bete sig på det viset...
- Följden blir att när många människor gör på ett visst sätt blir därmed naturligtvis rätt att göra så...
- Pluralistisk ignorans kallas det då ingen ingriper när en individ far illa, därför att ingen annan gör det. Alla blir passiva, man gör som alla andra gör...
"Skit är gott - 40 biljarder flugor kan inte ha fel"
Om tankestilar:
- "Kulturer är meningsbärande. Medlemmar av samma kultur delar sätt och se på och vara i världen, inte minst det som är underförstått och för-givet-taget... Man kan säga att medlemmar av samma kultur handlar i enlighet med samma regler. Denna "kulturella grammatik" är ofta inte reflekterande utan för-givet-tagna" (Carlgren 1997:17)
- En tankestil är det som ramar in och styr, ofta omedvetet, det val av synvinkel som individen gör. När vi erfar omvärlden menar Fleck (1997) att vi inte gör det som objektiva observatörer utan utifrån inskolad erfarenhet.
- Ovanstående gör att vi ser det vi förväntar oss att se. Inom varje tankestil finns det etablerade föreställningar om vad som är rätt och fel, sant eller falskt. Både vad som ses som relevanta frågor, och vad som bedöms som rätt eller fel svar påverkas alltså av tankestilen. Den förutsättningslösa observationen är en psykologisk orimlighet - observationerna styrs av den tankestil som individen är inskolad i. Det finns visserligen en objektiv verklighet men vi kan endast förstå den verkligheten utifrån den kunskap vi själva konstruerat om denna verklighet.
Sammanfattningsvis så gör ovanstående att det är mycket svårt att diskutera t.ex hästvälfärd med allt vad det innebär. Dels för att hästvärlden nog aldrig varit så polariserad som nu, med många uppfattningar och "sanningar" i omlopp, där åsikterna ofta starkt skiljer sig åt. Dels för att många frågor (om vi ställer dem på verkligt allvar) kring hur vi använder oss av hästar kräver att vi även rannsakar oss själva - vad är verkligt ok och inte med de användningsområden/hästhållning m m vi idag har för våra hästar?
Personligen så har jag (för närvarande skall jag tillägga) landat någotsånär i att jag anser att vi kan fortsätta ha hästar i "vår tjänst" - jag tror faktiskt att såväl hästar som människor skulle förlora på om vi tog bort den möjligheten helt. Hästar kan ha en fantastisk uppgift som lärare för oss människor (ur så många aspekter), faktiskt även som arbetspartner i olika sammanhang. Vad jag däremot tror är helt nödvändigt på sikt är att vi på allvar börjar diskutera VAD som är etiskt ok (och framför allt - vad är INTE) i vår samvaro med hästen. Var går gränserna för vad som kan anses acceptabelt under 2020-talet och framöver? Kan vi hästmänniskor föra en sådan (konstruktiv) diskussion? Ja, det återstår att se... Har vi otur så tar andra krafter (som kanske överhuvudtaget inte vet något om häst) över bestämmanderätten över de kommande besluten - det tror jag ingen tjänar på, allra minst hästen.
Samtalen måste därför starta - för idag är det väldigt tunnsått med konstruktiva diskussioner såväl inom olika tankestilar men framför allt mellan olika tankestilar. Så försök sätta igång samtal och fortsätt samtala i alla tänkbara konstellationer och sammanhang...
HÄSTEN är ju den gemensamma nämnare vi har oavsett vilken del av hästsporten vi än kommer ifrån. Vi MÅSTE kunna sätta fokus på vad som faktiskt är bra/bäst för hästen och enas om ramar för ALL användning oavsett vilken inriktning vi har inom hästvärlden.
är ok att göra med och mot hästar, utan det är vilka värderingar och tankestil vi har. Här är en mycket intressant video med Iris som tar upp en del frågor kring ovanstående (visserligen om och kring galoppindustrin men det är applicerbart på även andra delar av hästvärlden).
Vi formas av den tankestil och miljö vi kommer in i hästsporten via, av de människor och mentorer/tränare/ridlärare mfl vi har under vår tid med hästar. Oftast är vi inte ens medvetna om att vi HAR en viss tankestil innan vi eventuellt möter en människa som har en annan syn och tankestil kring hästar och dess användning.
Vi gör (oftast) som andra i vår närhet gör:
- Människor tar reda på vad som är "korrekt uppfattning" eller beteende genom att ta reda på vad andra människor gör eller tycker...
- Vi uppfattar ofta ett beteende i en viss situation som korrekt om vi ser andra människor vi beundrar bete sig på det viset...
- Följden blir att när många människor gör på ett visst sätt blir därmed naturligtvis rätt att göra så...
- Pluralistisk ignorans kallas det då ingen ingriper när en individ far illa, därför att ingen annan gör det. Alla blir passiva, man gör som alla andra gör...
"Skit är gott - 40 biljarder flugor kan inte ha fel"
Om tankestilar:
- "Kulturer är meningsbärande. Medlemmar av samma kultur delar sätt och se på och vara i världen, inte minst det som är underförstått och för-givet-taget... Man kan säga att medlemmar av samma kultur handlar i enlighet med samma regler. Denna "kulturella grammatik" är ofta inte reflekterande utan för-givet-tagna" (Carlgren 1997:17)
- En tankestil är det som ramar in och styr, ofta omedvetet, det val av synvinkel som individen gör. När vi erfar omvärlden menar Fleck (1997) att vi inte gör det som objektiva observatörer utan utifrån inskolad erfarenhet.
- Ovanstående gör att vi ser det vi förväntar oss att se. Inom varje tankestil finns det etablerade föreställningar om vad som är rätt och fel, sant eller falskt. Både vad som ses som relevanta frågor, och vad som bedöms som rätt eller fel svar påverkas alltså av tankestilen. Den förutsättningslösa observationen är en psykologisk orimlighet - observationerna styrs av den tankestil som individen är inskolad i. Det finns visserligen en objektiv verklighet men vi kan endast förstå den verkligheten utifrån den kunskap vi själva konstruerat om denna verklighet.
Sammanfattningsvis så gör ovanstående att det är mycket svårt att diskutera t.ex hästvälfärd med allt vad det innebär. Dels för att hästvärlden nog aldrig varit så polariserad som nu, med många uppfattningar och "sanningar" i omlopp, där åsikterna ofta starkt skiljer sig åt. Dels för att många frågor (om vi ställer dem på verkligt allvar) kring hur vi använder oss av hästar kräver att vi även rannsakar oss själva - vad är verkligt ok och inte med de användningsområden/hästhållning m m vi idag har för våra hästar?
Personligen så har jag (för närvarande skall jag tillägga) landat någotsånär i att jag anser att vi kan fortsätta ha hästar i "vår tjänst" - jag tror faktiskt att såväl hästar som människor skulle förlora på om vi tog bort den möjligheten helt. Hästar kan ha en fantastisk uppgift som lärare för oss människor (ur så många aspekter), faktiskt även som arbetspartner i olika sammanhang. Vad jag däremot tror är helt nödvändigt på sikt är att vi på allvar börjar diskutera VAD som är etiskt ok (och framför allt - vad är INTE) i vår samvaro med hästen. Var går gränserna för vad som kan anses acceptabelt under 2020-talet och framöver? Kan vi hästmänniskor föra en sådan (konstruktiv) diskussion? Ja, det återstår att se... Har vi otur så tar andra krafter (som kanske överhuvudtaget inte vet något om häst) över bestämmanderätten över de kommande besluten - det tror jag ingen tjänar på, allra minst hästen.
Samtalen måste därför starta - för idag är det väldigt tunnsått med konstruktiva diskussioner såväl inom olika tankestilar men framför allt mellan olika tankestilar. Så försök sätta igång samtal och fortsätt samtala i alla tänkbara konstellationer och sammanhang...
HÄSTEN är ju den gemensamma nämnare vi har oavsett vilken del av hästsporten vi än kommer ifrån. Vi MÅSTE kunna sätta fokus på vad som faktiskt är bra/bäst för hästen och enas om ramar för ALL användning oavsett vilken inriktning vi har inom hästvärlden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar