Konsten att vara ogästvänlig...

Ibland möts man av företeelser som gör att man drar sig för att kontakta ett företag eller förening igen... Man brukar prata om att man skall vara "serviceminded" men ibland får man exempel på raka motsatsen. Man brukar samla "gör så här"- men här är det istället gör-så-här exempel på hur man snabbt blir av med medlemmar/kunder...

Nedanstående exempel kommer (tyvärr!) från stallar/föreningar men även från företag inom andra branscher...

• Se till att du inte är anträffbar - varken per telefon eller mail...
• Ha telefontid endast vid enstaka timmar per vecka och se då till att du inte svarar i telefon...
• Ange dessutom gärna olika telefontider på hemsida och via telefonsvarare...
• Om du får frågor via mail - se till att inte svara - åtminstone inte på en vecka eller mer...
• OM du svarar - se till att bara svara på någon av de frågor vederbörande ställt - låtsas som de andra inte finns. Gör även så om du får fler mail med samma frågor.... Dra ut på svarandet så mkt du kan - gärna veckor...
• Om det i informations mail finns en begäran om feedback på informationen - vad du än gör - svara inte...
• Vid fysiska besök - se till att dina medarbetare inte vet var du är och inte heller vet ditt telefonnummer...
• Ha inga kontaktuppgifter tillgängliga - varken fysiskt på plats (på anslagstavla eller liknande) eller på hemsida/facebooksida....
• OM du har några kontaktuppgifter uppsatta eller på hemsida/facebook - se till att det helst är ett telefonnummer med fast uppkoppling (då är det lätt att skylla på att ingen fanns på plats).
• Ha helst ingen mailadress tillgänglig - och ifall det finns någon - se till att den mailadressen går till någon som inte kan svara på något. Eller ännu hellre - till en adress som inte längre fungerar!
• Kommer någon på fysiskt besök (i stallet, t.ex vid kurser), se till att det inte finns någon information om hur man hittar/kontaktar ansvariga, var saker finns, var hästen skall stå (om man skall ha uppstallning), vilka regler som gäller osv.
• Om någon bryter mot en regel (som naturligtvis inte finns tydligt informerad om), skäll gärna ut vederbörande så de inte gör om det....
• Och vad du än gör - säg aldrig HEJ eller hälsa någon välkommen! 
• Eller fråga om du kan hjälpa vederbörande med något.... 

För passa dig - du/ni kan ju kanske t.o.m framstå som gästvänliga och serviceinriktade och det vill man ju till varje pris undvika, eller hur!?

Tyvärr så är ovanstående självupplevda eller för mig berättade upplevelser (obs - UPPLEVELSER - alla kanske inte skulle uppleva samma sak på samma sätt men resultatet av upplevelsen är ändå i ovanstående fall negativa för personen i fråga).

För varje negativ kund/medlemsupplevelse behövs många positiva för undersökningar visar att negativa upplevelser tyvärr sprids betydligt mer & snabbare än positiva!

Vad kan man då göra för att undvika att hamna i ovanstående "gör inte så här - lista". Ja, man kan t.ex

• Säga ett enkelt HEJ till alla man möter i stallet
• Ha som mål att alla som skickat mail senast inom 24-48 timmar skall ha ett svar - om inte annat ett "jag har mottagit ditt mail, men...."
• Att försöka svara på ALLA frågor som ställs
• Ha ordningsregler tydligt uppsatta i stallet samt informera om dessa på sin hemsida
• I någon form ge tydlig information om vad som gäller vid tillfällig uppstallning av kurshästar (via mail, skyltar i stallet m m)
• Om man har telefontider - se till att telefonen vid dessa tider är bemannade

Mer om relationen häst/människa

Spinner vidare på föregående inlägg...

Själv har jag sysslat med häst i snart 40 år och har på senare år mer och mer fascinerats av hur mkt mer man kan få ut av relationen till hästen med en annan attityd & synsätt än den jag hade första halvan av mitt "hästiga" liv...

Det var en attityd o synsätt som jag fostrats in i av den "häst"miljö jag vistades i - "man blir som man umgås" säger man ju och det stämmer verkligen. Det var också den allmänna attityden som fanns inom hästvärlden (och som finns, i stort sett oförändrad även idag). Idag kan jag se att mycket i den världen var bra men även mycket som inte var det....

Jag tackar jag min lyckliga stjärna att jag hittade andra duktiga hästmänniskor, människor med en annan syn och attityd till häst och hästhantering/ridning. De, och framför allt HÄSTARNA har lärt mig att man får så OTROLIGT mycket mera tillbaka från hästen om man verkligen ärligt (i både ord o handling) RESPEKTERAR hästen. Att man helt enkelt BER snällt (obs. absolut inte mesigt - har inget med det att göra!) istället för att med aggression/dominans försöker KRÄVA att hästen ska lyda... En häst som känner sig respekterad och har tillit till människan presterar så oerhört mkt mer och för lättare hjälper än den häst som känner sig tvingad eller t.o.m är rädd för sin handhavare.

Jag skrev i något facebookinlägg för ett tag sedan en reflektion kring den avstängning som en ponnyryttare råkade ut för i samband med ponny-SM. En avstängning som orsakades av att ryttarens tränare enligt uppgift (det videofilmades tydligen även) uppträdde otillbörligt mot hästen (sparkade den på frambenen). I det inlägget skrev jag också om att egentligen är det inte handlingarna i sig (liknande ovanstående) som är det egentliga problemet utan det är attityderna gentemot hästen som i sin tur resulterar i handlingarna... Skulle vi kunna få till en attitydförändring kring vad som är vettigt i form av hästhantering och inte skulle även ovanstående typer av handlingar minska.

Men för att få till en sådan attitydförändring måste det till diskussioner, mycket diskussioner kring vilket sätt vi tränar/hanterar våra hästar. Vilka träningsmetoder är acceptabla och vilka är det inte? De mest uppenbara avarterna är relativt lätta och komma åt - men de mera subtila, normaliserade sakerna är mera svåråtkomliga. Det räcker t.ex att läsa kommentarsfält när det gäller kontroversiella träningsmetoder som t.ex rollkur, LDR (lightly disquised rollkur), diverse stjälptygelsanvändning, olika bett, sporrar osv. Listan kan göras lång. I kommentarerna finns många kritiska röster MEN även MÅNGA positiva (som inte ser något som helst fel med dessa saker). När det gäller mindre kontroversiella saker (som är så vanliga så de flesta ser inget som helst onormalt/felaktigt i dem) är det ännu svårare att få till en attitydförändring. För varför förändra något som "alla" gör och som man anser vara rätt?

Man behöver inte åka långt i närområdet - tittar man på träningar, tävlingar som pågår kan man få se både det ena o andra, saker som jag för 20 år sen inte överhuvudtaget skulle reagerat på men som jag idag kan tycka är på eller under det acceptabla....

Ett av problemen är att en sak som en person anser vara övergrepp mot hästen, kanske någon annan anser vara en helt normal (och rekommendabel) träningsmetod....

Har ingen lösning på hur man får till en attitydförändring men ETT första steg kan vara att varje enskild ryttare tar sig en rejäl funderare på "hur gör jag?" och "varför just på detta viset?" Och att man även diskuterar dessa frågor med sina vänner & bekanta. Ringar på vattnet, ni vet....

Jag hoppas, hoppas också att Djurens Rätts öppna brev till SvRF (med begäran om att SvRF aktivt skall arbeta med etik/moralfrågor gällande hur vi hanterar/rider våra hästar) resulterar i att man verkligen gör det.... Har tyvärr inget större skäl att tro att man kommer att göra det men som sagt var "hoppet är det sista som överger en"!

Varför älskar hästar (en del av) oss?

Överskriften till detta är en aning ironisk :-) Vill inte påskina att just jag (vilket man kanske kan få för sig när man läser rubriken) gör anspråk på att vara någon som hästar älskar utan rubriken syftar istället på att vissa människor får en speciell kontakt med sina djur - hästar eller andra...

Ibland har jag frågat elever "Vad med din häst är det du älskar?" Man brukar då få rätt många svar: "Den förstår hur jag känner mig!", "Den luktar så gott!", "Den hoppar så bra!", "Det är så roligt när jag vinner!" - ja, ni förstår kanske, svaren brukar variera från prestationskopplade till mera personligt kopplade svar.

Om man sedan frågar samma hästmänniska "Vad med dig älskar din häst?" brukar oftast personens panna rynkas i funderingar. Inte många kan komma på något svar på detta...

Älskar din häst dig? Tycker den ens om dig?

Vad är det då som gör att vissa hästar verkar "älska" sina människor? Ja, som så många andra relationer så bygger det på en pågående process med en annan levande varelse där tillit, respekt, trygghet, komfort och "humor" (lek) är viktiga ingredienser.

Tillit
är grundplåten för en god relation. Finns inte tillit till den andra varelsen så finns inte mycket annat av värde heller. Tillit till dig innebär för en häst att den absolut kan lita på att du inte äventyrar dess överlevnad på något sätt! Oavsett om det är med något redskap eller med din egen kropp (vid ridning). När vi orsakar smärta hos hästen (oavsett om vi är medvetna om den eller ej och oavsett om den är avsiktlig eller ej) förstår inte hästen och börjar tappa tilliten till oss. Som bytesdjur så uppfattar hästen i stort saker i tillvaron som livshotande eller inte :-). Hästar kan uppfatta ett för starkt "tryck" från vår sida (fysiskt eller psykiskt) vid fel tillfälle som ett hot mot livet. Varje sådant tillfälle gör relationen oss emellan svagare...

Respekt
Efter att tillit etablerats är det så dags för nästa steg i relationen, respekt. Ett uttryck som ofta missuppfattas och även missbrukas. Respekt har inget med hot om eller verkställande av våld. För att kunna få respekt från en annan varelse måste vi istället vara rättvisa och "justa". Detta handlar i stor utsträckning om att sätta ramarna för relationen och även vara konsekvent. T.ex om du vill att din häst inte skall "trampa över dig" utan hålla en viss fysisk distans till dig måste du lära den vart gränserna går och dessutom vara konsekvent i din begäran. Inte tillåta det vid vissa tillfällen och inte vid andra... Hästen kan inte skilja på situationen utan blir bara förvirrad om den vid vissa tillfällen blir tillrättavisad och vid andra inte. (Är det någon fler än jag som tycker det finns paralleller mellan detta o barnuppfostran? :-)) Hästen finner trygghet i att spelreglerna är konsekventa. Människan blir förutsägbar och hästen vet hur den förväntas reagera på vissa signaler o situationer.

Hästar kan av ovanstående skäl också bli oroliga av en förväntad smärta (t.ex vid ridning). Hästar kan av dessa skäl välja att inte vara kvar hos människan ifall de inte måste.

Den häst som är den verkliga "bossen" i hagen är alltid konsekvent och rättvis i sina reaktioner - kort sagt förutsägbar. Den hästen har auktoritet utan att vara "terroristledare". En riktig ledarhäst BEHÖVER INTE vara våldsam utan det räcker med en blick, ett bakåtstruket öra eller ett lyftet ben... De andra hästarna söker gärna den hästens närvaro. Ingen häst (eller människa) reagerar väl på våld. Skälet till att hästar "älskar" denna ledarhäst leder oss till nästa ord...

Säkerhet
Hästar älskar en god naturlig ledare som tillhandahåller säkerhet för flocken (det kan vara häst+människa) genom gott omdöme, konsekvens i förväntat beteende ("fairness"), tillhandahållande av säkra livsmiljöer, mat o vatten. Som exempel - kan du skicka in din häst i transporten (eller över något potentiellt skrämmande)? Kan hästen tänka i situationen = lita på DITT omdöme, och göra det skrämmande istället för att gå på sin instinkt (vilket kanske är undvika eller fly)?

"Bekvämlighet"
Hästen söker alltid "lättaste utvägen" dvs någon form av belöning eller avsaknad av tryck. Dvs om man begär något av hästen är bästa belöning att "trycket" försvinner så snart hästen gjort det den ska. För att hästen skall förstå konceptet måste kanske till att börja med trycket lätta så snart hästen rör sig i rätt riktning. På så sätt kommer hästen snart att göra som du vill med minsta möjliga signal... Hästen lär sig också att du är förutsägbar och går att lita på (se ovan).

Till sist - glädje!
Den sista ingrediensen för att få en bra relation med din häst är att ha kul! När tydliga regler för relationen är klara ser hästen dig förhoppningsvis inte som ett hot utan som en kompanjon. Då kan du också utveckla relationen genom att ha kul med hästen - det kan vara allt ifrån agility, frihetsdressyr, "busande" i terrängen till mycket mer. Utmana din häst med nya utmaningar, belöna varje försök i rätt riktning och uppmuntra hästens "tänkande". Din häst kommer att älska att leka med dig. Var dock noga med att inte de grundläggande reglerna för er relation inte överskrids. :-)

ps. en liten "varning" här - många gånger ser man ryttare som t.ex lärt hästen stegra på kommando (från marken eller till häst). Om man inte riktigt vet hur hästar fungerar kan detta vara mycket farligt. Otroligt många hästar börjar använda stegringen "i tid o otid" så fort den inte vill eller förstår vad som krävs av den. Lära en häst stegra är ingen konst - konsten är istället att lära den göra det ENDAST på handhavarens kommando. Samma saker gäller även andra "tricks"....

Det finns t.ex gott om hästar som har lärt sig ex piaff el spansk skritt som sen tar till det så fort den blir förvirrad, spänd eller rädd. Den väntar alltså inte på ryttarens signal...

 

Nu finns det säkert flera läsare som tänker - vad svamlar hon om? Sammanfattningsvis tycker jag hästhantering mycket handlar om vilken grundinställning man har till hästen? Är det viktigaste dominans och aggression så låter antagligen ovanstående "mesigt". Min uppfattning är dock "what you give is what you get" eller "pay it forward" för att använda några engelska uttryck. Dvs vad du gör får du tillbaka... En del tycker säkert också att "det är viktigt att JAG alltid är ledare & att det är jag som bestämmer" och "missförstå mig rätt" - det tycker jag också! Frågan är istället vilken typ av ledare vill jag vara och hur jag kommer dit?? Det betyder absolut inte att man ska vara "mesig" och låta hästen göra som den vill - det handlar istället om ömsesidig respekt och tydliga gränser.

Hästmänniskor & teori

Vet inte vad det är med hästmänniskor och teori???

Vi har en del kurser i ridning där tränaren har som krav att innan man första gången deltar som ryttare eller markdeltagande skall delta på ETT teoripass. Detta för att man skall ha fått en teoretisk bakgrund till varför man gör på ett visst sätt i ridningen.

Att man helt enkelt får ett hum om filosofi och mål med ridningen som sedan sker under kursen. Allt detta för att i möjligaste mån undvika missförstånd och "varför gör de på detta viset?"...

För förvånande många upplevs detta med teorikravet som ett stort problem?! "Jag kan inte", "jag vill inte 'offra' min tid"/har inte tid", "måste jag verkligen" osv är vanliga frågor/ursäkter. Och oftast får man en känsla av att man tycker teorin är ointressant/irrelevant. "Det är ju ridningen jag är intresserad av!" Men är det då inte bra om man har teoretisk (i alla fall någon) bakgrund till det som händer i ridhuset?

Och även om det TYDLIGT står i inbjudningarna är det ofta som en o annan försöker komma runt detta krav! Eller så väljer man helt enkelt bort kursen (se nedan) vilket jag kan tycka är synd, man vet ju inte vad man går miste om...

Personligen förstår jag inte vart detta motstånd kommer ifrån? Hur kan det komma sig att man inte anser det nödvändigt/viktigt med teori? Om man verkligen är nyfiken på något (behöver inte vara hästar o ridning) är det väl ypperligt att få en teoretisk bakgrund till praktiken? I vissa fall kan det ju dessutom vara absolut nödvändigt! T.ex om man skall dyka eller fallskärmshoppa! :-)

I ovanstående exempel är det ju inte ur säkerhetssynpunkt livsnödvändigt men varför är det så svårt att respektera ett krav från tränaren? Som antagligen uppkommit på "förekommen anledning".

Själv skulle jag aldrig drömma om att ifrågasätta ett sådant krav. Samma gäller om det förekommer markdeltagaravgift eller ej! Jag skulle aldrig försöka "planka in" på en kurs med markdeltagaravgift! Antingen deltar man (sen om man väljer att bara titta på enstaka ekipage eller alla är ointressant. Det är den enskildes beslut.) Däremot skulle jag naturligtvis ta mig en ordentlig funderare innan jag anmälde mig till kursen - Hur intresserad är jag av kursen/tränaren? Är jag så intresserad att jag vill lägga ner den tid o pengar som krävs? Men att låta enbart ett teorikrav hindra mig från att delta finns inte på kartan...