Hej alla!

Här är Birca´s blogg om stallets människor och hästar. Här kan du läsa om vad som händer i stallet samt mina reflektioner över olika hästrelaterade företeelser. Vill även du skriva inlägg här? Kontakta då mig via mail cas.birca@telia.com

Farre på hästarnas evigt gröna ängar!

måndag 28 januari 2013

SKÄNKELvikning eller TYGELvikning???



Många anser att man inte kan rida utan att använda skänklarna (och sätet)! Det finns dock ganska många funktionshindrade ryttare som är levande bevis på motsatsen! Frågan är istället hur du som ryttare väljer att göra saker (och därmed vilka signaler du lär hästen)?

Ett konkret exempel är skänkelvikning där den vanliga hjälpgivningen är att man främst med ena skänkeln (den inre) får hästen att vika åt sidan. Man kan dock utan problem göra minst lika bra skänkelvikningar helt utan att använda skänklarna!

För att kunna göra sidvärtsrörelser med hästen (inte bara skänkelvikning) såväl uppifrån hästen som från marken måste du lära hästen innebörden av direkt och indirekt tygel.

Direkt tygel
är en tygel som görs i en cirkelrörelse ut ifrån hästens kropp. Den tygeln är en fysisk verklighet för hästen (behöver egentligen inte läras in) som gör att vikten förläggs till samma sidas framben. Om hästen är lång och låg innebär det tygeltaget en volt åt samma håll. Är hästen mera samlad, högre i nacken och "på stället" blir det i sin ytterlighet en framdelsvändning dvs att det inre bakbenet trampar in under kroppen och i kors. (Den direkta tygeln kan närmast liknas vid en ledande tygel men den behöver inte nödvändigtvis betyda att hästens svänger - som vid ett ledande tygeltag - utan det beror på hästens position i övrigt och ryttarens intention)

Indirekt tygel
är en tygel som görs i en cirkelrörelse mot hästen kropp/hals. Denna tygel måste hästen lära sig innebörden av. Det hästen skall göra är att gå undan för tygeltrycket mot halsen. Inom westernridningen kallas denna tygel för neckrein. Detta tygeltag lägger vikten på hästens motsatta bakben (dvs gör jag tygeltaget på höger tygel, förläggs vikten på vänster bak). Är hästen lång o låg i formen blir det då en volt till vänster om man gör tygeltaget på höger tygel. Är hästen högre i formen o mera på stället kan det i sin ytterlighet bli en bakdelsvändning/piruett dvs det inre frambenet trampar framför och förbi det yttre medan bakdelen är på stället.

Genom att kombinera dessa två tygeltag (beroende på vilken del av hästen man vill flytta) kan man med andra ord rida en sidvärtsrörelse helt utan användning av skänklarna! En viktig förutsättning är dock att inget tygeltag går bakåt och att man som ryttare har rätt position i sadeln, dvs en aning roterad ifrån rörelseriktningen med vikten i den riktning man är på väg.

Prova så skall du få se! Lättast är att först prova från marken för att sedan göra det uppsuttet. Enklaste spåret att göra det hela på är antingen hörnlinjen eller en långsida (då kan man göra skänkelvikning med nosen mot väggen för att få lite "stöd" av väggen i rörelsen).


Föreläsning av Kyra Kyrklund

I december 2012 höll Kyra Kyrklund en föreläsning på temat "Dåtid-nutid-framtid" på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Ultuna i Uppsala.

Klicka här på länken här nedan så kan du lyssna/se! (videofilm) Det var som vanligt roligt att höra henne föreläsa.

ps. vid samma tillfälle föreläste även Jan Jönsson (fälttävlansryttare/tränare) på samma tema. Inte fullt lika intressant enligt min uppfattning men även den är värd att lägga några minuter att lyssna på. Varje föreläsning är ca 25 min lång...

fredag 25 januari 2013

Working Equitation

Här nedan följer ett exempel på Working Equitations speedtest med Pedro Torres!
Häftigt, eller hur!?

Och här en träning med den i Sverige bosatte Paulo Bastos som var till Piteå förra helgen!

Tränare med flera roller...

En rätt vanlig företeelse inom hästvärlden är att tränare samtidigt är hästhandlare/hästförmedlare.... Inget fel i det MEN ofta är inte vederbörandes roller riktigt glasklara och uttalade....

Många gånger hör man ryttare som köpt hästar via sin tränare uttala omdömen som "han/hon e så hygglig - han/hon har hjälpt mig att hitta en häst som verkligen passar mig" eller "min tränare har hittat mig en häst som han/hon tror skall passa mig som handen i handsken" och ofta med tillägget "till ett jättebra pris"....

Ovanstående KAN ju mkt väl vara sant men det kan oxå ha en annan sida - dvs att tränaren antingen har kursat eleven en häst som är inköpt billigt och sedan sålt dyrt till en elev som litar på tränarens goda vilja och omdöme. Eller att hästens säljs med en rejäl provision till tränaren för att denne förmedlat affären! Speciellt det senare är VÄLDIGT vanligt men mycket sällan öppet deklarerat.

Den stora frågan är då - var ligger tränarens egentliga syfte - är det att tjäna så mkt pengar som möjligt eller är det att verkligen hjälpa eleven??? KAN ju vara både och men frågan är vad som väger tyngst?

Jag har många gånger sett ryttare köpa hästar (via sin tränare) där man såväl betalt ett överpris som ibland gjort helt felaktiga köp. Hästar som inte varit ok veterinärt, haft beteendeproblem, inte haft den utbildningsståndpunkt som utlovats osv. Listan kan göras lång...


Man kan ju naturligtvis råka ut för ovanstående även om ingen tränare är inblandad :-) Men, man bör nog fundera på "vems ärenden" tränaren går om han/hon försöker förmedla/sälja en häst till en...

(Naturligtvis finns det även exempel på mycket lyckade köp där hästen passat ryttaren utmärkt och det hela har utfallit till belåtenhet för alla inblandade men ovanstående scenario är långt ifrån ovanligt!)

En reflektion från en med mångårig erfarenhet som sett/hört det mesta genom åren!