Hej alla!

Här är Birca´s blogg om stallets människor och hästar. Här kan du läsa om vad som händer i stallet samt mina reflektioner över olika hästrelaterade företeelser. Vill även du skriva inlägg här? Kontakta då mig via mail cas.birca@telia.com

Farre på hästarnas evigt gröna ängar!

fredag 5 december 2014

Clinic




Har sett en clinic (på Horse 1) där Helen Langehanenberg (Damon Hill) höll lektioner med bl.a Jeanna Högberg, Malin Hamilton och Per Sandgaard.

(Nedanstående skrev jag till största delen samtidigt som jag tittade på programmet... Kursiverad stil är dock sådant jag lagt till i efterhand.)

Helen säger en hel del bra saker men jag kanske är bortskämd eftersom jag sett en hel del klassisk ridning senaste åren men jag tycker att denna typ av ridning mest visar exempel på "kilometerträning". Man rider varv på varv i samma gångart... De två första ryttarna var Malin och Per. Vet inte hur gamla hästarna är 

men bägge var väldigt spända och forcerade. Och mer eller mindre hela tiden bakom lod. Personligen tyckte jag på dessa två hästar att det var för lite fokus på hästens kontakt till bettet och hur hästarna reagerade vid t.ex övergångar. Helen/ryttarna försökte "lösa" problemen med att hästarna var spända genom att rida ännu mera forcerat framåt som jag uppfattade det. Där skiljer sig definitivt sättet att hantera liknande problem åt mellan klassisk ridning och "tävlingsridningen" som man kanske kan kalla detta. Sen kanske det kan vara så att Helen inte trodde att det hela skulle bli tillräckligt intressant för publiken med en annan lösning??

Den tredje ryttaren var Jeanna med en 6-årig häst. Den hästen ser betydligt lugnare ut och klart bättre i formen. Även om ryttaren ligger lite väl mycket bakåt...

Bra med Helen är hon poängterar att hästen ofta ska ges skrittpauser och att man hela tiden ska jobba med att få hästen avspänd. Och att ryttaren inte ska sätta för mycket press på hästen. Att skapa tillit mellan häst och ryttare. Hon pratar även mkt om att hästen ska söka sig framåt, nedåt och öppna sig i formen. Tyvärr är det nästan aldrig någon av de första tre hästarna som gör det utan de går istället mer eller mindre bakom, värst Pers häst som går mer eller mindre i rollkur, främst i övergångarna.

Martin Ågevall (?) var den fjärde ryttaren (har jobbat 5 år i Tyskland som beridare) red ett sto som går Intermediere. Har bara haft hästen i tre veckor. Den hästen ser lite inaktiv ut till att börja med. Däremot ser den lugn o stadig ut. Ryttaren den bästa hittills! Bra sits och trevlig händer. Hästen därför i princip hela tiden (nästan) med nosen i lod. Helen poängterar att ryttaren måste fortsätta rida framåt även i samlingen för hästen tappar i aktivitet. Han fick jobba med galopp, byten och galoppslutor. Helen poängterade hur viktigt det är att hästen väntar på hjälperna. Man ska t.ex kunna ställa om utan att hästen gör ett byte (vilket hästen gjorde i början). "Keep it easy for the horse" är något som Helen också ofta säger.

Femte ryttaren Jeanna Högberg, rider en 10-årig hingst som går lilla rundan. Ryttaren ligger som på förra hästen väl mkt bakåt... Hästen ser från början lite spänd ut och är väldigt kort i halsen. Även Joanna får uppgiften att se till att hästen väntar på hjälperna. Från början tränades galoppombyten ner till varje steg. Hon red även passage och sedan piaff ur den. Piaffen blev ibland spänd och under protest...

Sjätte & sista ryttaren var Caroline Darcourt (jobbat på Lövsta över 10 år) som rider en valack som gjort en del Grand Prix starter. Ryttaren ligger även hon lite baklänges men hästen ser lugn o stadig ut. Börjar med slutor med byten. Ryttaren viker sig till höger... Hästen skummar rätt ordentligt ur munnen och ger intryck av att gapa/vilja gapa ibland även om ryttaren ser ut att ha bra händer. Denna häst skulle verkligen vara intressant o se utan nosgrimma. Den går även i vissa lägen kraftigt bakom hand (oftast i skritten). Hon gör bra piruetter. Efter piruetterna gör hon bra byten i varje språng. Sen i passagen blir han lite kort i halsen o försöker gapa, men bra takt. I piaffen hamnar han dock i framvikt o triangulerar. Hon får där kommentaren att han får inte bli för hög i nacken? I "lång o låg" blir han tyvärr väldig bakom hand i LDR...

Sammanfattningsvis så blev clinicen efter hand bättre - ju högre utbildningsnivå på ekipaget, desto mer övningar/övergångar gjordes - och då menar jag inte nödvändigtvis rörelser (vilket självklart man kan göra fler på en häst som kan fler rörelser) utan att det blev mindre "kilometerträning". Tycker också att Helen hade många bra kommentarer. Något som däremot var mindre bra var att (återigen) de flesta av hästarna gick mer och mindre bakom lod, främst i den långa (?) och låga formen. Men det tror jag mer är en effekt av dagens ridning rent allmänt än något som jag uppfattade att Helen förespråkade - hon påtalade däremot ett flertal gånger att ryttarna skulle "öppna" hästarna i formen (framför allt den låga). 

Clinicen tror jag genomfördes för något år sen och har tydligen visats på Horse 1 tidigare. Får ni chansen o titta igen, gör gärna det för alltid lär man sig något... :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar