En aning cyniskt

Läste för ett tag sedan i Ridsport om problemen med att läkarintyg i samband med tävling (om man vill ha tillbaka anmälningsavgiften) kan kosta mellan 200-1000 kr dvs kanske ibland mer än vad man får tillbaka...

Andrea Barth som är verksamhetschef för sport/tävling på SvRF uttalar sig i artikeln att "min erfarenhet är att människor inte ljuger om att de är sjuka". Vet inte riktigt i vilken verklighet hon lever i men i mitt yrke som bl.a kursarrangör är tyvärr min erfarenhet annorlunda! Det är relativt många som ljuger om skälet till varför de inte kan komma på kurs... Det kan vara allt ifrån sjukdomstillstånd till andra skäl. Tror jag har hört ALLT och lite till. När man sedan på andra sätt (numera ofta via vederbörandes egna facebookinlägg - Hur smart är det på en skala dessutom? En vän har en vän har en vän) får höra det egentliga skälet till varför vederbörande inte kommer på kurs. Det kan ofta bara vara så enkelt att man fått något roligare/intressantare att göra...

Säger inte att det är våldsamt många som gör som ovan men det är tillräckligt många för att det ska bli ett problem för en som kursarrangör. Från att det räckte att man ringde och sa att man var sjuk, för att få tillbaka pengarna till i dagens "Du är fullt betalningsskyldig för platsen om du/vi inte kan hitta en ersättare". Ovanstående är jättetråkigt regel för den som verkligen blivit sjuk men har kommit till pga de som tidigare utnyttjat ett generöst system.

För tyvärr är det så att man hela tiden budgeterar kurser så snålt man kan (för att folk skall anmäla sig). Och dessa snåla budgetramar tål inte några avhopp - då går kursen back och vem skall betala det?? OM man kunde budgetera med marginal - så kursens ekonomi "tålde" några avhopp - då skulle man kunna vara generösare när det gäller avbokningar/avhopp....

Så slutklämmen är väl att jag som person blivit alltmer cynisk och misstänksam när det gäller människor. Istället för att tänka "du talar säkert sanning" blir första tanken tyvärr ofta "stämmer verkligen detta?" Tråkigt men sant...