Kontakt...

Det här är ett inlägg om kommunikation - kommunikation mellan häst och ryttare allmänt och mellan ryttarens hand och hästens mun specifikt...

Har du någon gång på allvar funderat på HUR din kontakt med hästens mun känns vid ridning? Vilken/vilka texturer kan du känna?

Är kontakten jord, vatten, eld eller luft? Eller pendlar den mellan de olika elementen? "Lever" kontakten mellan din hand och hästens mun?

Ovanstående låter kanske som "grekiska" i dina öron - det skulle de gjort för mig för 10-15-20 år sedan... Idag förstår jag på ett helt annat sätt såväl innebörden som vikten av frågorna ovan....

För är det något jag verkligen insett efter alla åren med häst är hur oviktigt VAD är i ridningen och att HUR betyder allt! Det gäller inte bara kontakten med hästen mun genom tygeln utan även de flesta andra aspekter kring hästar och ridning.

När det gäller kontakten till hästens mun är det oerhört viktigt att hästen har en kommunikation med dig via sin mun - hur hästens förhåller sig till bettet och din hand säger mycket om vilken kommunikation hästen har med dig och även dess fysiska och mentala status.

En häst som förhåller sig för mkt till "jord" är en häst som alltför ofta tar för mycket kontakt (antingen på egen hand eller oftast pga hur ryttaren förhåller sig till hästens mun). Den andra ytterligheten "luft" är istället en häst som inte alls tar kontakt - oftast av precis samma skäl som när det gäller "jord-hästen" :-)

Man söker som ryttare efter en lätt (helst bara vikten av tygeln), stadig kontakt med hästens mun. Man vill varken att hästen skall lägga tryck i tygeln (eftersom det i 9 fall av 10 innebär att hästen blir i framvikt och inte längre är självbärig) eller att den skall undvika kontakten - man vill ha ett "sug" framåt i tygeln och hästen måste våga sträcka tygeln. Den häst som inte vågar ha någon kontakt blir svårpåverkbar och blir oftast "bakom" skänkeln & handen. För mycket "eld" blir en häst som stressar och också blir svår att påverka. 

Om jag tänker tillbaka på min ridning (innan jag blev medveten om hur viktig kontakten till hästens mun är) kan jag påminna mig hur många tillfällen som helst där jag suttit på hästar (både mina egna och andras) där kommunikationen med hästens mun inte funnits. Då var jag i allmänhet nöjd med att hästen "gick på tygeln = krökte på nacken". HUR kontakten med hästens mun varken förstod jag betydelsen av eller brydde mig om egentligen. Åtminstone inte så länge hästen hade munnen stängd (med eller utan nosgrimma) och inte la tungan över bettet eller utanför munnen.   

Den brist på kommunikation som jag först blev varse var när jag satt på hästar ridna med graman eller andra inspänningar. Detta eftersom de hästarna får en väldigt specifik "kontakt" till ryttarens hand som inte ens jag kunde missa. :-) Jag brukar kalla att de blir "döda" i munnen - antingen med en väldigt stark kontakt när de går emot eller så säger de "plopp", går bakom hand och blir "extremlätt" i handen. Enligt min uppfattning tar det LÅNG tid att rehabilitera en häst som gått inspänd för att man om möjligt skall få den hästen till en bra relation med ryttarens hand.

En av de absolut enklaste testerna på hur välriden hästen är att helt enkelt bara korta upp tyglarna och etablera en mjuk kontakt till hästens mun - hur hästen reagerar på det säger massor om hur (väl) hästen är riden....

Jag har genom åren testat otroligt många hästar - allt ifrån unghästar (eller för den delen också äldre hästar) bara absolut grundridna till högt utbildade hästar som gått diverse "krumelurer" som skolor, galoppombyten, piruetter, piaff osv. Det är långt ifrån alla gånger som de högst utbildade hästarna varit de mest välridna - snarare tvärtom tyvärr. Personligen tar jag mycket hellre en BRA grundriden häst som inte kan så mycket än en högt utbildad som är illa riden. Rehabilitering är mycket svårare och tar mycket längre tid än att börja göra "krumelurer" på den endast grundridna hästen under förutsättning att denna är väl riden.

Till sist ett tips:

Ägna ditt nästa ridpass till att fundera på hur din kontakt med hästens mun känns? Är hästen avslappnad i käken ("smaskar" den till i bland?), hur är kontakten - kan du korta/länga hästens hals när du vill? Lägger hästen tryck i bettet vid vissa situationer eller när du begär olika saker? Har du samma kontakt (eller brist på) i bägge tyglarna? Fundera också på vilken inverkan DIN kontakt till hästens mun är? Många gånger speglar hästens reaktioner något som du som ryttare gör (eller inte gör).... Låga, låsta händer med raka armar kan t.ex ställa till det (mycket!) för hästen...