Hej alla!

Här är Birca´s blogg om stallets människor och hästar. Här kan du läsa om vad som händer i stallet samt reflektioner över olika hästrelaterade företeelser. Vill även du skriva inlägg här? Kontakta då mig via mail cas.birca@telia.com

Farre på hästarnas evigt gröna ängar!

onsdag 10 maj 2017

Gäller att välja SMART från dagens smörgåsbord...


När jag började rida så FANNS det bara en typ av ridning i Sverige = ridningen på dåtidens ridskolor = "svensk militär ridning". Idag finns det ett helt "smörgåsbord" av olika inriktningar, filosofier m m

Det har på sätt och vis blivit mycket svårare men ändå enklare att vara ryttare idag. Svårare för att idag nästan förväntas du välja någon inriktning - även om den "traditionella" ridningen kanske fortfarande är vanligast oavsett om du rider på ridskola eller ej. Skriver kanske för skall man döma efter det medlemsantal som SvRF har (ca 150.000) så är det numera tveksamt om den inriktningen fortfarande är störst - det beräknas finnas ca 500.000 personer som är RIDSPORT-intresserade i landet. Hur man kommit fram till den siffran vet jag faktiskt inte eftersom om man inte är organiserad på något vis - hur VET man hur många det är??

Att välja inriktning på sin ridning är på ett annat sätt även enklare än tidigare - enklare eftersom du idag KAN välja inriktning och filosofi betydligt mer anpassat efter dina intressen, din syn på hästen osv. Men också svårare eftersom i mängden av olika inriktningar och filosofier - vad skall du välja?? Desto mindre tidigare erfarenhet du har av hästar och ridning, desto svårare att välja.
För det finns verkligen ALLT därute - allt ifrån otroligt skickliga utövare/tränare (oavsett inriktning) till riktiga skräckexempel. Det är sällan det är filosofin det är fel på, däremot kan tolkningen av den
och utövandet vara tokig. Det har dock blivit allt vanligare att människor "gör karriär" inom hästbranschen på väldigt skakig grund. Det kan vara väldigt unga människor (inget fel på att vara ung men ofta är erfarenhet kopplad åtminstone något till både ålder och tid) men även äldre som utan särskilt mycket på fötterna men med stor förmåga att marknadsföra (sig själva och) sin metod. Inte sällan med draghjälp av både TV och tidningar och eller tävlingsresultat (vilket inte egentligen säger ett smack om vederbörandes förmåga att lära någon annan nåt, varken häst eller ryttare...).

Bara för att räkna upp några exempel som finns därute:
- Traditionell "svensk" ridning (mitt namn på den ridning som sker på våra ridskolor & även på tävlingsbanorna)
- Centrerad ridning
- Akademisk ridning
- Klassisk (fransk) ridning - många kallar det de håller på med för "klassisk" ridning - termen är minst sagt luddig
- Westernridning
- Islandsridning
- Integrerad ridning
- Autentisk ridning
- Kraftskapande ridkonst
Finns säkert otroligt många fler varianter där ute men ovanstående är några exempel...

Vad väljer man då som ryttare???
Ja, finns det något råd jag kan ge är att försök hitta en inriktning där HÄSTENS VÄLBEFINNANDE är i fokus. De flesta inriktningar utger sig för att så är fallet i just deras men försök syna det hela lite mer ingående i sömmarna...

Vad är norm inom inriktningen?:
- när börjar hästarna tävlas? (om man nu tävlar i inriktningen)
- hur är synen på utrustning?
- hur tidigt börjar man med ridning på stångbett (dvs hur mycket tid lägger man på grundutbildningen av hästen)
- hur vanligt är annan "extrautrustning" på hästen (som inspänningar, skarpa bett osv)
- hur ser man på korrigering av hästen? Användning av spö, sporrar, sparkar, ryck i munnen eller grimman och andra hårdhänta korrigeringar

Ibland blir man förskräckt när ryttare hyllas på FB för att man t.ex med en häst som bara är riden ett fåtal gånger (enligt uppgift betydligt färre än 10) visar en video där hästen hoppas bana. "Så otroligt duktig du är" var en kommentar som var frekvent och själv anser jag bara att det visade på en otrolig okunskap såväl från ryttarens sida som de som kommenterade det hela. En häst som bara är riden på några gånger är definitivt inte mogen/förberedd för att hoppas - att den trots detta klarar av det beror inte på ryttarens skicklighet utan på hästens förmåga - har inget med vettig utbildning av häst att göra! Ovanstående är bara ett exempel - finns hur många liknande som helst!

När du letar - försök hitta någon tränare/mentor med HÄSTENS bästa för ögonen! Som jobbar med icke-vålds-metoder och utan diverse stjälptyglar och andra tvingande metoder. Sen om vederbörande arbetar inom den traditionella-, western-, centrerad-, klassisk- eller "what-ever" ridning spelar som jag ser det ingen roll bara du tycker det är bra och roligt. Men kom ihåg - det skall vara roligt även för hästen! 

Tänk dig in i hästens situation - tror du att den tycker det är roligt och ok??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar